La Peregrina av Cecilia Samartin

Vi har haft en spansk afton hos Annica med mycket god mat och gott vin. Nu är vi redo att prata om "La Peregrina".

Madde önskar att hon kunde komma ihåg vad boken handlade om, men vi är alla nöjda med att hon har läst färdigt den. Hon tycker att miljön och det katolska tänket känns igen från Isabel Allende och de andra spanska böckerna hon ägnat sig åt tidigare. Den patriarkala strukturen gör Madde provocerad. Hon hade lätt att komma in i den och tyckte väldigt mycket om den. Slutet gjorde henne upprymd för att det skiftade så rejält.

Diana blev förvirrad av att detta är bok två i serien och hon har ställt frågor till texten. Varför var det där födelsemärket en sådan stor sak? Hon kände att hon inte visste så mycket om den romska kulturen och att det var spännande att få tränga in i den. Kul att få veta att även romerna har fördomar om "payo", det vill säga spanjorerna. Hon blev förvirrad av att senor Peregrino var samma Antonio som beskrivs i början. Vad hände egentligen i slutet? Dog de i branden? Hon tänker sig att himlen har öppnat sig och att Rosa och Antonio blir upphämtade för att fullfölja legenden. Födelsemärket ger både Rosa och Jamilet möjligheten att röra sig i dimensionerna. Sammanfattningsvis gillade Diana boken, inte minst för dess poetiska passager.

Vi hamnade i en diskussion om hur myten påverkar hela historien och ger den dess ram. Mia hade inte så mycket att säga om boken, eftersom hennes kärlek till boken dog när slutet var så "mellanstadieaktigt". Efter den långa diskussionen blev det tydligt att slutet gavs sin förklaring genom myten.

Sara har inte läst färdigt boken, för tiden räckte inte till. Hon tyckte om språket, men har inte hunnit begripa historien.

Annica gillade den, hon har läst den första boken i serien och har läst andra böcker av författarinnan. Hon tyckte om att den romska kulturen skildrades så positivt. Slutet provocerade henne också, men har bestämt sig för att läsa tredje boken för att lägga pusselbitarna på rätt plats.

Karin och flera andra ägnar sig åt studenter i kväll, men hon har lämnat böcker till oss alla. Karin har föreslagit att vi ska ses hos henne den 18 augusti, men eftersom vi har personalfest då, har vi ett motförslag; 25 augusti! Glad sommar! I sommar läser vi "Vargarnas tid" av Elisabet Nemert.