Vi har gått varvet runt 2 ggr och är åter hos första personen i bokklubben, Mia. Hon bjöd på vitlöksdoftande kyckling och saffransris. Till efterrätt serverade hon hallontårta, tyvärr inte med valnötter, men god ändå ;-)
Boken vi har läst är Anna Gavaldas "Hjärtat i vår vänskap". Vi ska snart dra lott om vem som får turen att börja. Men någon har tappat bort våra glasspinnar, så värdinnan ordnar med en annan lösning.
Först ut blev....... Anna.
Hon ville helst inte börja i kväll, så Diana tog över. Hon lyssnade till en början på boken, men förstod inte ett smack. Så hon bestämde sig för att läsa den. Och tyckte ändå att den var ganska bra, men inte slutet där de bestämmer sig för att gifta sig. Ett exempel på vad som var bra är när författaren staplar upp korta meningar så att texten blir som poesi på något sätt. Det var ett roligt språk med svärord och slangord. Hon gillade boken kort och gott men slutet kunde hon varit utan.
Michelles tur. Hon kämpade med olika känslor om boken, var annan gång tyckte hon om den och gången efter var hon irriterad på hela berättelsen. Hon var inte för författarens sätt att skriva. När hon hade läst klart boken tyckte hon ändå om den, men tyckte Bilie var en väldigt rörig tjej. Kanske för att hon kände in sig i delar av hennes tankebana och agerande. Hon tyckte slutet med deras giftemål var fint, för att kärleken visar sig på olika sätt.
Anneli hade på känn att det var hennes tur. Hon har kämpat med boken på kvällarna men det var svårt för det var hattigt med meningarna och vem som sa vad och pratade med vem? Hon tyckte om den när hon sedan beslutade sig för att läsa klart. Hon gillade slutet där giftemålet stod för en trygghet och handlade om något annat än det klassiska. Anneli väntade på en twist på slutet, och brukar ofta skapa en twist i de böcker hon läser. Lite rörig bok men ok.
Sara lyssnade på boken och det var samma uppläsare som boken innan. Sara brukar kunna göra vad som helst när hon lyssnar men den här gången fick hon inte ihop det eller hängde inte med. Hon backade och kom ihåg det som lästes men förstod ändå inte. Hon kämpade på med boken och tänkte flera gånger ge upp. Hon kände att det var ett kämpande som blev rörigt och lite svårt att förstå eller veta vad hon vill säga om boken. Tragiska livsöden. Sara fattade inte tycke för denna bok.
Lovisa hade höga förväntningar för hon läst tidigare böcker. Lite trög början men förstod inte riktigt det där med stjärnan. Det var en svår bok att komma in i men de sista 70 sidorna lyfter boken. Hon drar paralleller till sitt eget äktenskap där de känt varandra så himla länge innan de gifte sig. Hon kände igen sig i att man kan hitta kärleken på andra sätt, vem är den man vill ringa när man behöver? För Lovisa var och kommer det alltid vara Mattias. Vänskapen är så himla stark, ibland starkare än passion och förälskelse. För Lovisa blev det twisten i berättelsen.
Nu är det Anna, hon tyckte det var en väldigt svår bok att komma igenom. Hon trodde det först handlade om två killar. Och när hon missade det bestämde hon sig för att lyssna på boken istället. Men det var ändå mer svårt, och hon kände det som om hon hade somnat. Fast så var inte fallet. Hon fortsatte att lyssna 70 11 ggr ända till slutet. Sista delen var enklare och hon kände hela tiden att hon tyckte så mycket om Billie. Men på slutat när hon skulle lyssna var boken slut. Och hon hade nog somnat på riktigt. För att verkligen förstå slutet. Hon både lyssnade och läste slutet flera gånger för att verkligen förstå. Ju mer tiden går har Anna tänkt på boken och de tragiska sakerna hon råkar ut för. Hon förstår mer och mer om hur trasig Bille är. Hon tycker om själva storyn, men boken var fruktansvärt svår att läsa. Anna tycker om att läsa om sårbara och trasiga karaktärer.
Dags för Madde. Hon levde i illusionen om att han var döende eller kanske redan död. Det var hela hennes bild. Hon försöker skapa den sista kontakten med honom för att han ska hålla sig vid liv. Och när hon vaknar upp och han gör kaffe vilket blev en skev bild av hur hon hade tänkt i sin hjärna. Madde skrattade högt till boken för att Bilies karaktär hade lite stilen av "Skit samma...". Jag tycker det är ett bra betyg att hon skrattade högt i boken. När Billie är så arg på mannen uttrycker hon sig så burdust att Madde tyckte det var väldigt roligt. Början var lite svår, men hon tänkte att det nog kommer en poäng. Hon gillar böcker som inte stämmer med hennes första tanke.
Mias tur. Hon blev väldigt tagen av det svåra talspråket som var i början. Hon blev lite arg på författaren men tänkte att det nog var någon mening med boken. Och när hon läste klart läste hon om den och när man hade historien med sig var det inga svårigheter alls att förstå historien. Man vänjer sig vid hennes språk, och Mia gillar att författaren utsätter sina läsare för prövningar. Hon tycker också väldigt mycket om de båda huvudkaraktärerna. De två kvaddade personerna. Mormodern som var en sådan klippa och står trygg kvar när de båda behöver. Det behövs bara en signifikant person som tror på ditt värde, den personen var mormodern. Stjärnan finns hela tiden och ser henne och hon tror på den, som är något större än den andra verkligheten. Hur viktigt det är med tro. Två böcker har Mia läst till slut och börjat om direkt igen, det här är en av dem. Hon tycker den är jättevacker, att vänskap är vad äktenskapet bygger på. Att de alltid kommer finnas och lita på varandra. Hur fula och hemska och förfärliga de är. Att hitta den personen som man kan vara sådan för och ändå bli älskad, det är kärlek och att få tag på det är fantastiskt.
Marias tur, hon tänker prata lite om att lyssna på en bok. Vi är flera som lyssnar, och Maria har ibland haft svårt att läsa. Även om man lyssnar på en bok tar man in boken på olika individuella sätt. Men boken tyckte Maria var väldigt bra. Det var lite svårt att komma in i men språket var härligt och meningarna var på många ställen även långa. Det hördes när man lyssnade, att meningarna var långa. Maria skrattade också åt boken, när hon var ute och gick med hunden. Fokus för Maria var att lyfta att lyssna på en bok.
Sist ut är Karin. Hon hade som många andra svårt att komma in i boken. Det gick lättare längre in. Hon fastnade inte för karaktärerna, beskrivningarna gick inte in i hjärtat på henne. Det blev lättare mot slutet när de var på vandringen. Hon blev lite sur på honom när han låtsades vara död eller döende var det inte helt ok när hon blottade sig så. Om det varit Karins kompis hade hon blivit mer pissed off om han hade varit så. Och giftemålet i slutet drogs hennes tankar till att vänner som får barn i flera fall kan vara bättre än att få barn inom ett äktenskap. En tunn bok som gav oss så många olika känslor. Egentligen tycker hon om böcker som beskriver när människor har det svårt, men den här föll henne inte i smaken.
Nästa bok får vi av Lovisa. Hon tänker att eftersom det är hennes tur, lite ångest är det ändå, och nu ska hon inte lägga så stor vikt vid boken och den ska vi orka läsa till innan sommarlovet. Så det blir en kriminalroman. Hon tog hjälp av sin mamma i valet. Och det är: "Kvinnan på tåget" av Paula Hawkins.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar