fredag 15 juni 2018

Våran hud vårat blod våra ben

Våran hud vårat blod våra ben valde Maria och nu är vi hos henne,alltså mig, och äter kyckling/couscous-sallad och dricker vin (punkt). Varm och skön sommarkväll ute som får avslutas i biorummet med Miss Peregrinn.

Madelene väntade på att den skulle bli riktigt läskig men så blev den bara äcklig och jämför den med Himmelstrand där det läskiga byggdes upp. Det här är väl nåt han skrivit på uppdrag. Illustratören Jansson är lika surrealistisk i sina bilder som författaren.

Michelle tänkte läsa men hon valde istället att prata med trevliga cyklister :)

Lovisa är så glad att hon får vara med även om hon lämnat Bokklubben. Hon är fascinerad av människan Ajvide. Tänk vad som måste snurra i hans huvud. Måste vara mysko att vara vän med honom. Måste ha många konstiga tankar. Fascinerad över boken. Roligt läskigt! Hon skräms inte av det hon läst. "Tomten" var bra, men jag fattade inte att det var en Tomte.

Mia gillar inte skräck så hon valde att läsa den utifrån "Hur skrivs en läskig berättelse?". Hennes slutsats är att gravida och små barn läggs in i handlingen. Detta ger henne ingenting. Det är bara slöseri med tid. Hon vill lära sig något om de människor hon läser om och det sker helt enkelt inte i den här boken. Hon vill lära sig hur det är att vara människa. Hon vill helst trycka bort det som inte finns och hon förstår inte poängen med skräckberättelser.

Anneli var på väg att lägga bort boken men tänkte att "Nu jävlar...". Det som var bäst var speciella omständigheter. Hon tyckte bäst om Speciella omständigheter. Det var väldigt spännande och där fångades hon. I övrigt var det bara geggigt. Nånstans finns det en del i en att det finns ett liv efter döden men inte zombier och vampyrer. Hon vill ha mer psykologiska thrillers. Hon ska nog besöka Tjärven i sommar.

Maria som är sekreterare berättar att hon tycker bäst om Tjärven och Speciella omständigheter.

Diana tycker om när hans noveller slutar abrupt. Hon tror att Ajvide vill att man ska haja till. Hon jämför den med tv-serien Jordskott. Det övernaturliga finns ju inte men det är jävligt läskigt. Man får ett slags obehag. Gillar hans skumma noveller.

Diana tänkte först välja en alldeles för tjock bok. Vi är tacksamma för en mycket tunnare bok.
Boken heter De kommer att drunkna i sina mödrars tårar av Johannes Anyuru. Mia är tacksam för att det är stor skrift :-)

31/8 ses vi hemma hos Enköpingsbon Diana.

Vi önskar varandra och våra frånvarande vänner skön sommar.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar