I dag har vi ätit väldigt gott, färsk pasta med köttfärssås och till efterrätt kladdkaka hos Michelle. Tack vare grannen har vi också fått extra mycket vin:)
Inför träffen hade vi fått en fråga från Michelle, nämligen vad för bok vi skulle ha skrivit om vi hade tid och möjlighet.
Michelle börjar på tre böcker i veckan. En är en deckare om nationella brott typ insiderbrott eller trafficking. Den andra är också en deckare som är mer psykologisk. Den tredje är en ungdomsbok som är om en magisk skog. Den fjärde boken handlar om barn med olika handikapp, typ autism, epilepsi eller dyslexi. Ja, vi vet att hon sa att hon skrev tre böcker, men nu är ju detta Michelle.
Annica skulle ha skrivit en barnbok som hon vill illustrera själv, nämligen en bok som hennes man skrivit om en magisk skog. Hon passade på att visa sina tjusiga pumpor och vi insåg att hon har en artistisk ådra.
Karins bok skulle mer vara en artikel som skulle vara mer journalistisk om orättvisor i världen, typ fattiga barn i Afrika.
Anna har aldrig haft någon längtan efter att skriva en bok, men eftersom hon måste skulle hon skriva något som alla vill läsa. Det får bli en bok om att vara en tjej i militären, nämligen hennes 18-åriga liv där.
Mias bok fick handla om livet i skolan, eftersom det är det enda hon kan. En pedagogisk pamflett.
Maria skulle egentligen inte vilja skriva en bok. En gång skrev hon en kärleksnovell som blev publicerad i Mitt Livs Novell, "Ett lätt ligg"! Den handlade om tjejers rätt att ha många sexpartners. När hon fick barn nummer två kände hon ett stort behov av att få berätta om hur det var och det är också en text som inte längre går att hitta. Hon vill skriva om livet och tjejers rätt.
Diana vill gärna leva undercover och skriva en bok om maffian, mer som ett reportage från Sicilien. Mycket för att maffialivet är så långt ifrån hennes liv man kan komma.
Madelene håller redan på med en bok om tid. Det är en allåldersbok. Hon blev inspirerad av sin tid på särskolan, där tiden inte riktigt fungerar som vi är vana vid. Det blir mest bilder i boken. Tid är en komplex del av livet.
Lovisa har inte tänkt bok. Om hon tänker efter så bloggade hennes dotter och hon inspirerades av det. Det är det närmaste bok hon kommit. Den skulle handla om dottern. "Samtal mellan mor och dotter."
Anneli tyckte också att det var en svår fråga, men en självbiografi för sin egen skull, att få syn på vart tiden tog vägen. Och kanske också för barnens skull.
Här kommer blandade tankar om "Drömbokhandeln":
Vi var många som undrade mycket över vem berättarrösten var. Bara Annica tänkte från början att det var Anis. Det var klurigt att hon beskrev sig själv i tredje person. Varför tror vi då att författaren valde att göra berättarperspektivet så oåtkomligt? En tanke kan vara att författaren litar på sina läsare och att läsaren behöver gåtor att suga på under vägen.
Francescas död var en stor gåta för oss. Valde hon att dö eller var hon bara olycklig och avtrubbad av mediciner? Vi hade olika meningar om saken. Hur som helst hade hon nog inte längre så mycket att leva för.
Boken är så fransk i sin passion som sällan sägs rakt ut. Francesca gick som katten kring het gröt i sin förälskelse i Van.
Början var så svår och många tyckte att den var så spännande. Över huvud taget var tidsperspektivet intressant, då större delen egentligen var samtalet de hade med Heffner.
Sida 304 ff. är sidor som berört många av oss, då de handlar om den glädje vi känner inför att läsa. Vi kom in på en diskussion om vilken kultur som berör oss. Vad är bra och dålig litteratur? Kan det handla om tid eller fas i livet?
Ett tema för boken är att följa sina drömmar och leva sin idé.
Tyckte vi då om boken? Det var dubbelt så olika. Några tyckte att den var svår och därmed dålig och andra tyckte att den var svår och underbar.
Anna delar ut den nya boken. Julafton igen! Vackert inslagna i prasselpapper med klistermärken. En ny genre. Anna har läst recensioner och låtit sig inspireras. "Pojken i resväskan" ska vi ha läst färdigt tills vi samlas hos Anna den 6 december.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar