fredag 18 maj 2018

Sekreterarklubben hos Anna

Idag har vi alla 10 samlats för första gången på länge hemma hos Anna. Vi fick en delikat middag med massor av smaskiga saker och en ännu delikatare efterrätt i form av en citronkladdkaka.

Idag blev det omvänd ordning och Maria delade ut sin bok efter att vi ätit mat, denna gång blir vi förmodligen skrämda. Vi läser en Våran hud vårat blod våra ben av John Ajvide Lindqvist. Vi har läst en bok av honom tidigare som Maria fastnat för.

Mia: Jätteintressant, jag lärde mig mycket! Jag klarade inte att läsa den lilla stilen så jag började lyssna. Det gjorde att jag tappade lite av sammanhanget med alla namn. Det blir tydligt hur många som var pro - Tyskland.

Madelene - Jag tyckte att det lät spännande till en början ,men jag tycker att det handlade lite lite om sekreterarklubben. Det var väldigt mycket om männen och det känns lite orättvist. Jag tycker att det är en tunn historia, även om jag tycker att det är spännande med det som hände. Det gör inte kvinnorna rättvisa.

Annica - Det var jätteintressant att läsa om skildringen av tiden. Jag satt och väntade på kvinnornas berättelse. Dem viktiga skedena har dokumenterats ur männens perspektiv och kvinnornas sida saknas. Boken tappar ibland romanberättelsen och det blir mer fakta och jag tappar intresset för boken lättare då. Jag ville veta mer om vad kvinnorna kände och tyckte om deras situation.

Diana - Jag tyckte att det var bra i början när Inez berättade. Därefter började det handla mycket om män när de var i ett mötesrum och pratade hit och dit om en massa krigsdetaljer. Om jag ska läsa klart så ska jag läsa och inte lyssna. Det var lite spännande att läsa om faktiska personer som levt för att få lite historie lektion om vad som hänt i Sverige.

Anneli - Jag har inte läst boken, efter påsk rann tiden iväg.

Anna - Jag trodde att det skulle bli en kort diskussion. Jag har lyssnat tre gånger på boken. Jag tycker också att det är en för tunn historia om kvinnorna. Det var för mycket namn, jag trodde att det skulle lösa sig när jag lyssnade den tredje gången på boken. Vilken makt Tärnblom hade! Det so också slog mig var att det fanns så många spioncentraler i Sverige. Det jag saknade var vad kvinnorna fick fram för information. Var dem bara eskortflickor? Man vet väldigt lite om vad det var för information som kvinnorna fick fram. Vems sanning är det? Vem skriver historieböckerna?

Sara - Jag trodde inte att jag skulle ta mig igenom boken. Jag saknar romanbiten och tycker att det var lite synd att Inez försvann ur boken. Det hoppades runt mellan vem som berättade i boken. Vad hände med alla? Jag saknar en röd tråd i att få följa en person i boken. Det var för mycket fakta även fast att det är intressant. Jag tycker om den men det var en förenklad historia. Vad var det för viktigt dem gjorde?

Michelle - Jag tänker ur krigsperspektivet. Boken är skriven för att han har en privat koppling till händelsen. Författaren är så involverad i det som sker. I krig utnyttjas människor, här blir det kvinnorna som utnyttjas till det dem är bäst att göra. I krig så överträds alla regler, det är en extrem situation.

Tack för en trevlig kväll allihopa!!