Vi träffas hos Michelle (mig). Hon gjorde god mat som vanligt! ;-) Lång tid gick åt för att ta reda på skvaller och var vi alla befinner oss i livet och arbetet. Vi är inte full skara utan saknar Maria, Sara, Karin och Lovisa (som pausar längre än vi vill).
Vi har läst "Min fantastiska väninna" och idag väljer vi att låta den som vill prata och inte dra lott.
Många har dock inte tagit sig igenom boken. Fast man sett fram mot den. Vi påminner om att inte känna dåligt samvete för det och hoppas bli än mer intresserade av att läsa när de andra berättar om boken. Madde undrar om översättningen kan ha gjort boken sämre. Översättningen kändes inte alltid fantastisk och kanske originalspråket hade bidragit till ett härligare flöde.
Annica tar vid och berättar att hon gillade boken. Känns som en tonårsbok, med identitetskriser och allt vad det innebär. Men är hon verkligen en fantastisk väninna? Det verkar som de gör sig bra tillsammans. Översättningen är dock "Min genialiska vän" och det hade passat bättre, poängterar Madde. Annica känner igen sig från sin ungdomstid. Det ligger en frustration i berättaren att hon är låst i sin samhällsklass. Samtidigt som de ändå är bra för varandra. Relationen i slutet i boken verkar bli starkare. De verkar under boken turas om att vara högst upp i rangordningen. De är en paradox där de både är bra för varandra och samtidigt inte. Som tonåring trodde man att man kunde göra så mycket mer än man egentligen kunde. Fast slutet var en cliffhanger eller ett slut på ett kapitel, vilket tvingar läsaren att ta sig igenom alla tre delar.
Mia påpekar att bok ett kommer på plats när man har läst alla tre delar och sedan läste om del ett. Första boken handlar om kvinnligt och manligt och att man behövde veta sin klass. Att Elena egentligen visste att hon inte skulle få utlopp för sina kunskaper. Hon utmanar män och ger sig aldrig. Mia tänker att Elena och Lila lever ett så instängt liv. De vill till havet vid ett tillfälle men kommer inte dit., trots att det ligger så nära. De är så fast i sina roller. Att man har så bestämda roller. Tydlig klassmarkör vilken typ av italienska man talade.
Anna bryter av med att hon inte håller med. Lila kan lyckas med vad hon än gör. Hon manipulerade sin man, var bäst på läsning i skolan. Hon lyckas i det hon bestämmer sig för - Steetsmart! Det finns en sån här person överallt, en som lyckas med allt och som man ser upp till. Personer man ser upp till men som kanske själva inte känner att de är så lyckliga. Att lyssna på boken gjorde den bättre.
Anneli har lite svårt för namnen som är så många och lätt att blanda ihop. Hon var i Italien under sommaren och gick vilse på väg till en resturang och tänker då på hur det faktiskt kunde ha varit på 50- talet. Tänker på Lila som är duktig men hittar på tokiga saker och vad står det för egentligen? Likt det vi kämpar med kring våra elever.
Diana tycker det var långsamt att komma in in boken. När hon fokuserade på huvudkaraktärerna var det lättare att hänga med. Kändes som de var väldigt vuxna. Slutet av boken var lättare att hänga med i. Boken föll henne först inte i smaken. Men sen undrade hon vad Elena skulle göra för att komma ur sin roll, den roll alla tycker att hon ska ha hela livet.
Nästa bok delas ut av Anna och det är... Innan hon delar ut vill hon berätta att det handlar om flyktingar men den boken fanns inte i pocket. Så då valde hon en bok som HON ville läsa. Det är något som tilltalar Anna och Annica skriker ut att det nog kommer vara jätteläskigt. Det blev till slut, "Sekreterarklubben" av Jan Bergman. Spännande var allas reaktion!
Tack och godnatt!
fredag 16 mars 2018
fredag 19 januari 2018
Konsten att höra hjärtslag, med middag hos Lovisa
Bokens otroligt fina budskap är att vi skall stilla oss och stanna upp för att
höra det som inte hörs, hjärtslag! Vi, mänskligheten, stressar oss själva. Vi behöver lugnar oss själva och stanna upp, fundera - vad är vi rädda för? - vi gör alltid vårt bästa! - vem styr oss? - vem ser oss? - vad kan hända? - vad är vi rädda för? Som Juba frågar Julia - Vad är du rädd för? När vi är framme kommer du få veta vad din fars berättelse är...
Sara läser ett citat: Vi ser bara det vi redan känner till.. vi vill bli älskade på samma sätt som vi vill älska....
Pappan och Mimmi älskar varandra, hela livet. Pappan sviker sin familj, men det betyder inte att han inte älskar Julia.
Stanna upp och upplev/lev i nuet. VAR i din egen närhet!
Vi behöver bereda budskap till näst generation: att leva för sig själv och inte för andra trotts den blottande vardag vi lever. De två kära huvudkaraktärerna lever långt ifrån varandra med enormt mycket kärlek för varandra men utan att veta om den andra, ändå lever de för varandra.
Var kärleksfulla, njut av din närhet, NJUT!
Vi är bara tre diskuterande ikväll men var och en får ta desto mer talutrymme. Vi har njutit av Marias sällskap under middagen men hon och Wilma tog fredagsmys hemma.
Till nästa gång läser vi Michells valda bok och kommer att träffas någon gång om ca 6 veckor!
//Lovisa
fredag 8 december 2017
Stora små lögner
Vi är hos Madelene och äter utsökt pizza och smarrig daimkaka bakad av Mia.
Vi har läst boken Stora små lögner av Liane Moriarty.
Maria har inte läst boken, men har sett serien.
Anna har lyssnat på boken, hon hade svårt att komma in i boken. Den kom aldrig igång riktigt, det tog lång tid att få reda på vad det var polisen utredde. Anna tycker att Madeleine är en cool person och känner igen sig själv i henne. När hon läst klart boken märker Anna att hon har gått och tänkt på boken i flera dagar efter att hon läst klart den. Hon gillar verkligen boken!
Madelene efter första kapitlen var hon såld. Det finns en underfundighet med allt hon skriver, s.18 under tiden som Chloe domderar... Madelene gillar verkligen språket och tycker att det är den bästa bok hon läst på länge. Madelene gillar att det är ett bra slut.
Diana gillar att boken ger ledtrådar längs hela vägen och att det inte avslöjas vad eller vem som gjort något.
Mia blev hänförd efter första kapitlet när hon fått läsa om den gamla damen som bodde bredvid skolan. Började sedan lyssna på boken, såg serien och läste dessutom boken. Det Mia gillar med författaren är hur hon porträtterar människorna i boken. Mia rekommenderar hennes andra böcker. Mia tycker otroligt mycket om den och skulle kunna läsa om den igen. Boken har fått henne att skratta högt!
Anneli tycker att boken var jättebra. Det började lite segt och hade svårt att hålla i sär de tre huvudpersonerna. Det handlade mycket om ämnen som ligger nära med tex. mobbning, me too kampanjen att boken tar upp aktuella ämnen. Hade lite svårt för förhörs kommentarerna i början. skönt att boken slutade lyckligt. Det var länge sen jag kunde längta till en bok.
Lovisa har mycket annat att läsa så hon lyssnade på boken istället. Det blev för mycket namn, bra att hon har ett samlingsnamn för de "platina blonda". Det här händer i verkligheten och det är en bra story. Jag började se serien och namnen fick ansikten och sen kunde jag läsa klart boken. Det blev inte så viktigt sen att se klart serien. Det är en bra genomarbetad boken, den berör på så många olika plan.
Vår nya bok har Lovisa valt ut. Hon har valt en bok som hon velat läsa någon gång i livet. Vi får nu läsa Konsten att höra hjärtslag av Jan-Philipp Sendker.
Vi har läst boken Stora små lögner av Liane Moriarty.
Maria har inte läst boken, men har sett serien.
Anna har lyssnat på boken, hon hade svårt att komma in i boken. Den kom aldrig igång riktigt, det tog lång tid att få reda på vad det var polisen utredde. Anna tycker att Madeleine är en cool person och känner igen sig själv i henne. När hon läst klart boken märker Anna att hon har gått och tänkt på boken i flera dagar efter att hon läst klart den. Hon gillar verkligen boken!
Madelene efter första kapitlen var hon såld. Det finns en underfundighet med allt hon skriver, s.18 under tiden som Chloe domderar... Madelene gillar verkligen språket och tycker att det är den bästa bok hon läst på länge. Madelene gillar att det är ett bra slut.
Diana gillar att boken ger ledtrådar längs hela vägen och att det inte avslöjas vad eller vem som gjort något.
Mia blev hänförd efter första kapitlet när hon fått läsa om den gamla damen som bodde bredvid skolan. Började sedan lyssna på boken, såg serien och läste dessutom boken. Det Mia gillar med författaren är hur hon porträtterar människorna i boken. Mia rekommenderar hennes andra böcker. Mia tycker otroligt mycket om den och skulle kunna läsa om den igen. Boken har fått henne att skratta högt!
Anneli tycker att boken var jättebra. Det började lite segt och hade svårt att hålla i sär de tre huvudpersonerna. Det handlade mycket om ämnen som ligger nära med tex. mobbning, me too kampanjen att boken tar upp aktuella ämnen. Hade lite svårt för förhörs kommentarerna i början. skönt att boken slutade lyckligt. Det var länge sen jag kunde längta till en bok.
Lovisa har mycket annat att läsa så hon lyssnade på boken istället. Det blev för mycket namn, bra att hon har ett samlingsnamn för de "platina blonda". Det här händer i verkligheten och det är en bra story. Jag började se serien och namnen fick ansikten och sen kunde jag läsa klart boken. Det blev inte så viktigt sen att se klart serien. Det är en bra genomarbetad boken, den berör på så många olika plan.
Vår nya bok har Lovisa valt ut. Hon har valt en bok som hon velat läsa någon gång i livet. Vi får nu läsa Konsten att höra hjärtslag av Jan-Philipp Sendker.
fredag 13 oktober 2017
Fjärilspojken hos Sara
Bokträff hemma hos Sara
Bok: Fjärilspojken - Peter StjernströmNu har vi ätit en väldigt god indonesisk middag hos Sara! Boken väntar på oss.
Annica tyckte om att det var en udda historia och att man lekte med tanken om annorlunda utvecklingsteorier. Hon tyckte att det var kul i slutet att det hela hade pågått tillbaka i generationer. Hon undrar över varför Vesnas pappa tappade huden i slutet. Vi funderar kring fjärilens livscykel, där fjärilen kryper ur sitt puppeskal för att inträda i ett nytt skede. Hon undrar också över selen. Vi tror att det handlar om puppan. Ibland var karaktärerna för klyschigt beskrivna.Anna tycker om böcker som handlar om det andliga. Temat lockade Anna. Hon störde sig på de stereotypa rollerna i boken men tycker att bocken var rolig och intressant. Härligt med tempo när de var i Mexico.
Michelle är mållös. Michelle tycker att den var bra ända tills den första händelsen i boken där det handlade om knark. Det störde henne att det blir ointressant tills det handlade om knark. Känner ett agg mot allt som har med substanser att göra. Tappade intresset. Läste hela boken, men kände att det inte var för henne. Känner ett avstånd. Tycker inte om att drogerna tog en stor plats i boken men gillade att syskonrelation tog en stor plats
Madde hade köpt boken innan och hade stora förväntningar av boken. Kom till sid 171 där de har en diskussion om att vara autentisk. Detta väckte Maddes irritation. Kände att stycket var kliche-aktigt. Hon störde sig mycket på språket i boken tt författaren blandade han/ hon, jag. Där tappade Madde intresset och slutade läsa. Skräpbok!
Lovisa blev förvånad över författarporträtten. Hon kände att det fanns en chans att bli en "up-coming" författare. Hon upptäckte att han var så GAMMAL och tänker att det är kört. Beskrivningen av Björne blir töntigt - så nördig kan man ju inte vara! Annars gillar jag halvknäppa stories, men det blev för mycket, så enkelt skrivet - för mycket klyschor. Kopplingarna blev för tydliga. Angående drogen så känns den helt rätt i tiden - bra med ekologiska varor. Hälsosam på något vis! Jag har inte känt mig så intresserad av boken, men jag skulle kunna tänka mig att lyssna på nästa del - bara för att jag inte har något annat att läsa.
Diana minns inte riktigt vad boken handlade om. Hon packade samtidigt som hon lyssnade. Boken liknade Ajvid Lindqvists böcker men den här var inte lika vass. Bra tidsfördriv när man packade. Hon tycker att boken var ok eftersom hon gillad att det är lite "skumt, men den var inte tillräckligt övernaturligt. Mest konstiga människor som hittade på en massa skit.
Mia känner började att lyssna på boken och kände sig irriterad för att det ländes som en årskurs 9 uppsats. Hon gav boken en andra chans och började att läsa det, men avslutade inte för att det inte gav något. Hon känner att författaren inte är kompetens, tex lägger ut lösa trådar som inte leder vidare. Hon hakar upp sig på argumentationen kring att vara autentiskt. Så irriterande för att hon känner att begreppet inte behandlas på rätt sätt. Storyn hade alla möjligheter att kunna bli något bra. Känns märkligt att tex Ray som man tror är nyckeln till storyn, visar det sig att även han bara är en bricka i det genetiska spelet. När man slutar läsa boken står man med fler olösta frågor än man började.
Anneli stod men boken "Burflickan i handen när hon själv skulle välja bok. Hade höga förväntningar när hon startade. Boken började bra och det kändes så spännande. Men sen hände ingenting och boken föll platt. Den förvirrade sig bort i diskussioner och fjärilar etc. Det blev enkla lösningar, banalt och enkelt. Va hände med det 5:e barnet som de tände eld på, vad hände med det? Varför tog det upp? Kändes inte seriöst med klustret. Hon blev besviken men känner att hon ändå vill läsa nästa del, för att se hur historien utvecklar sig.
Sara har inte så mycket mer att säga men vill återknyta till varför hon valde boken. Den här boken hade lästs i en väns bokklubb och hon fick ett tips. Hon var lite nervös för att historien skulle vara för läskigt. Hon funderade mycket över var boken skulle landa i - skulle de tex utveckla vingar? Gillade att tempot ökade i Mexico. Tycker att det blev en för enkel lösning när alla i klustret dog under jordskredet. Undrade över vilken roll Oda hade. Känns som att man sett en hel film, men hatar slutet - varför läste jag den här? Ändå känner hon sig nyfiken på nästa bok. Det var så enkelet skrivet och historien var så platt - varför ska jag läsa mer? Om åtminstone Ray hade klättrat ur leran - "I´ll will get you!!!
Mia lämnar ut en ny bok. Det känns lite jobbigt då boken nyss kommit ut som en film. Känns nervöst om att alla redan har sett den.
"Liane Moriarty - Stora små lögner!
Mia gillar henne som författare, därför valde hon boken.
Ingen har sett serien/filmen! - Jippie
Vid pennan: Annica
Nästa träff:Hemma hos Mia fredagen den 8 december kl 18.00.
fredag 25 augusti 2017
Vargarnas tid av Elisabet Nemert
Karin har bjudit på en helt magisk meny där alla har fått välja den varmrätt de helst vill ha. Till dessert åt vi en cheesecake med hallon, så nu är vi väldigt mätta. Efter en lång sommar är vi alla väldigt laddade för att börja tänka om böcker igen.
Sara: Valde att läsa den så sent som möjligt för att inte glömma, men hon har sannolikt missat en del av slutet för att hon somnade. Sammantaget tycker hon att boken är mysig och hon fastnade för ett citat som handlade om hur man själv skulle ha reagerat när man ställdes inför valet att döda oskyldiga eller stå upp för det rätta. Det finns många tillfällen då vi har anledning att fundera över hur vi ställer oss i olika situationer, även om de inte är lika dramatiska som att välja döden.
Anna: Hade lyssnat på halva boken innan hon fick den, men började från början och tyckte att den var väldigt mysig. Hon gillar huvudkaraktären Magdalena som är stark och står upp. Dock var det för mycket om kriget. Anna vill hellre ha det mysigt.
Annica: Gillar kostymfilmsfilmer- böcker. Det är ett aktuellt ämne och även om det handlar om dåtid så handlar det i högsta grad om nutid. Hon har besökt lägren och har sett rummen med skor och hår. Hon gillade citatet om de två vargarna som finns inom oss, den som är kärlek och den som är rädsla. Den du föder, växer. Boken är väl researchad, även om det inbland kan bli störande. Ibland blev boken lite präktig.
Maria: Det var inte riktigt hennes typ av bok, även om hon gillar böcker med bruten kronologi. Just i den här boken tyckte hon att det var svårt när fiktion blandades med faktion. Det blev för långdraget med vissa delar.
Diana: Har lyssnat, men spolat fram och tillbaka och inte riktigt hittat in i historien. Svår att förstå.
Mia: Har tidigare läst en bok av författarinnan, som hon älskade efter att hon skrivit så bra med god research och fina kvinnoporträtt. Hon tycker att författarinnan använder för enkla och tydliga tecken, typ djuren som leder vägen, vilket irriterar henne. Dock tycker Mia om att hon gör mycket bra research. Hon ha alltid med djuren och tecknen. Djur och starka kvinnliga karaktärer. Bra att hon belyser de som på sin tid var hatade, men idag är glorifierade, att hon vågar berätta och få oss att minnas var Sverige stod och var vi befann oss i kampen mot och för nazister. Boken är viktig trots att författarinnan skriver liknande i alla sina böcker.
Karin: Valde boken för att ämnet ligger henne varmt om hjärtat. Kärlekshistorien ger en paus i allt det som är eländigt. Karin drar många paralleller till det som händer nu, det rasbiologiska och det bruna som växer i världen. Det är ett viktigt ämne att våga stå upp för andra människor.
Madelene: Googlade mycket. Hennes historielärare på gymnasiet berättade fantastiskt om kriget och tog in besökare som suttit i koncentrationsläger. Först läste hon fel bok, men sedan hamnade hon rätt. Efter två kapitel var hon färdig att lägga ner för att hon trodde att vargarna skulle dö, men hon blev nöjd med Mias försäkringar om att Nemert alltid låter godheten vinna. Vi får inte glömma alla de goda krafter som kämpar i dag också. Väldigt trevlig läsning.
Lovisa: Är glad att hon läste boken, och köpte hela konceptet. Njöt av boken tillfullo. Både de historiska sidospåren och kärlekshistorien. En jätteviktig bok! Stugan är viktig, även om den inte är rik, så är den fylld av kärlek. Det finns kamp mellan ont och gott, klassresa och kvinnokamp i boken.
Michelle: Har inte helt läst färdigt den pga somliga bäbisar, men har lyssnat. Den var fantastisk från början till slut. Hon bryr sig inte i genusperspektivet. Hennes morfars historia, som jude i Polen, har levt med henne hela livet. Hon blir frustrerad över det som står på framsidan om "två människors kamp för det goda", eftersom det handlar om många människors kamp. Hon är inte klar med boken, men vill gärna fortsätta, eftersom boken ger henne mycket.
Den 13 oktober ses vi hos Sara. Tills dess ska vi ha läst boken "Fjärilspojken" av Peter Stjernström.
Over and out. Keep reading!
Sara: Valde att läsa den så sent som möjligt för att inte glömma, men hon har sannolikt missat en del av slutet för att hon somnade. Sammantaget tycker hon att boken är mysig och hon fastnade för ett citat som handlade om hur man själv skulle ha reagerat när man ställdes inför valet att döda oskyldiga eller stå upp för det rätta. Det finns många tillfällen då vi har anledning att fundera över hur vi ställer oss i olika situationer, även om de inte är lika dramatiska som att välja döden.
Anna: Hade lyssnat på halva boken innan hon fick den, men började från början och tyckte att den var väldigt mysig. Hon gillar huvudkaraktären Magdalena som är stark och står upp. Dock var det för mycket om kriget. Anna vill hellre ha det mysigt.
Annica: Gillar kostymfilmsfilmer- böcker. Det är ett aktuellt ämne och även om det handlar om dåtid så handlar det i högsta grad om nutid. Hon har besökt lägren och har sett rummen med skor och hår. Hon gillade citatet om de två vargarna som finns inom oss, den som är kärlek och den som är rädsla. Den du föder, växer. Boken är väl researchad, även om det inbland kan bli störande. Ibland blev boken lite präktig.
Maria: Det var inte riktigt hennes typ av bok, även om hon gillar böcker med bruten kronologi. Just i den här boken tyckte hon att det var svårt när fiktion blandades med faktion. Det blev för långdraget med vissa delar.
Diana: Har lyssnat, men spolat fram och tillbaka och inte riktigt hittat in i historien. Svår att förstå.
Mia: Har tidigare läst en bok av författarinnan, som hon älskade efter att hon skrivit så bra med god research och fina kvinnoporträtt. Hon tycker att författarinnan använder för enkla och tydliga tecken, typ djuren som leder vägen, vilket irriterar henne. Dock tycker Mia om att hon gör mycket bra research. Hon ha alltid med djuren och tecknen. Djur och starka kvinnliga karaktärer. Bra att hon belyser de som på sin tid var hatade, men idag är glorifierade, att hon vågar berätta och få oss att minnas var Sverige stod och var vi befann oss i kampen mot och för nazister. Boken är viktig trots att författarinnan skriver liknande i alla sina böcker.
Karin: Valde boken för att ämnet ligger henne varmt om hjärtat. Kärlekshistorien ger en paus i allt det som är eländigt. Karin drar många paralleller till det som händer nu, det rasbiologiska och det bruna som växer i världen. Det är ett viktigt ämne att våga stå upp för andra människor.
Madelene: Googlade mycket. Hennes historielärare på gymnasiet berättade fantastiskt om kriget och tog in besökare som suttit i koncentrationsläger. Först läste hon fel bok, men sedan hamnade hon rätt. Efter två kapitel var hon färdig att lägga ner för att hon trodde att vargarna skulle dö, men hon blev nöjd med Mias försäkringar om att Nemert alltid låter godheten vinna. Vi får inte glömma alla de goda krafter som kämpar i dag också. Väldigt trevlig läsning.
Lovisa: Är glad att hon läste boken, och köpte hela konceptet. Njöt av boken tillfullo. Både de historiska sidospåren och kärlekshistorien. En jätteviktig bok! Stugan är viktig, även om den inte är rik, så är den fylld av kärlek. Det finns kamp mellan ont och gott, klassresa och kvinnokamp i boken.
Michelle: Har inte helt läst färdigt den pga somliga bäbisar, men har lyssnat. Den var fantastisk från början till slut. Hon bryr sig inte i genusperspektivet. Hennes morfars historia, som jude i Polen, har levt med henne hela livet. Hon blir frustrerad över det som står på framsidan om "två människors kamp för det goda", eftersom det handlar om många människors kamp. Hon är inte klar med boken, men vill gärna fortsätta, eftersom boken ger henne mycket.
Den 13 oktober ses vi hos Sara. Tills dess ska vi ha läst boken "Fjärilspojken" av Peter Stjernström.
Over and out. Keep reading!
fredag 9 juni 2017
La Peregrina av Cecilia Samartin
Vi har haft en spansk afton hos Annica med mycket god mat och gott vin. Nu är vi redo att prata om "La Peregrina".
Madde önskar att hon kunde komma ihåg vad boken handlade om, men vi är alla nöjda med att hon har läst färdigt den. Hon tycker att miljön och det katolska tänket känns igen från Isabel Allende och de andra spanska böckerna hon ägnat sig åt tidigare. Den patriarkala strukturen gör Madde provocerad. Hon hade lätt att komma in i den och tyckte väldigt mycket om den. Slutet gjorde henne upprymd för att det skiftade så rejält.
Diana blev förvirrad av att detta är bok två i serien och hon har ställt frågor till texten. Varför var det där födelsemärket en sådan stor sak? Hon kände att hon inte visste så mycket om den romska kulturen och att det var spännande att få tränga in i den. Kul att få veta att även romerna har fördomar om "payo", det vill säga spanjorerna. Hon blev förvirrad av att senor Peregrino var samma Antonio som beskrivs i början. Vad hände egentligen i slutet? Dog de i branden? Hon tänker sig att himlen har öppnat sig och att Rosa och Antonio blir upphämtade för att fullfölja legenden. Födelsemärket ger både Rosa och Jamilet möjligheten att röra sig i dimensionerna. Sammanfattningsvis gillade Diana boken, inte minst för dess poetiska passager.
Vi hamnade i en diskussion om hur myten påverkar hela historien och ger den dess ram. Mia hade inte så mycket att säga om boken, eftersom hennes kärlek till boken dog när slutet var så "mellanstadieaktigt". Efter den långa diskussionen blev det tydligt att slutet gavs sin förklaring genom myten.
Sara har inte läst färdigt boken, för tiden räckte inte till. Hon tyckte om språket, men har inte hunnit begripa historien.
Annica gillade den, hon har läst den första boken i serien och har läst andra böcker av författarinnan. Hon tyckte om att den romska kulturen skildrades så positivt. Slutet provocerade henne också, men har bestämt sig för att läsa tredje boken för att lägga pusselbitarna på rätt plats.
Karin och flera andra ägnar sig åt studenter i kväll, men hon har lämnat böcker till oss alla. Karin har föreslagit att vi ska ses hos henne den 18 augusti, men eftersom vi har personalfest då, har vi ett motförslag; 25 augusti! Glad sommar! I sommar läser vi "Vargarnas tid" av Elisabet Nemert.
Madde önskar att hon kunde komma ihåg vad boken handlade om, men vi är alla nöjda med att hon har läst färdigt den. Hon tycker att miljön och det katolska tänket känns igen från Isabel Allende och de andra spanska böckerna hon ägnat sig åt tidigare. Den patriarkala strukturen gör Madde provocerad. Hon hade lätt att komma in i den och tyckte väldigt mycket om den. Slutet gjorde henne upprymd för att det skiftade så rejält.
Diana blev förvirrad av att detta är bok två i serien och hon har ställt frågor till texten. Varför var det där födelsemärket en sådan stor sak? Hon kände att hon inte visste så mycket om den romska kulturen och att det var spännande att få tränga in i den. Kul att få veta att även romerna har fördomar om "payo", det vill säga spanjorerna. Hon blev förvirrad av att senor Peregrino var samma Antonio som beskrivs i början. Vad hände egentligen i slutet? Dog de i branden? Hon tänker sig att himlen har öppnat sig och att Rosa och Antonio blir upphämtade för att fullfölja legenden. Födelsemärket ger både Rosa och Jamilet möjligheten att röra sig i dimensionerna. Sammanfattningsvis gillade Diana boken, inte minst för dess poetiska passager.
Vi hamnade i en diskussion om hur myten påverkar hela historien och ger den dess ram. Mia hade inte så mycket att säga om boken, eftersom hennes kärlek till boken dog när slutet var så "mellanstadieaktigt". Efter den långa diskussionen blev det tydligt att slutet gavs sin förklaring genom myten.
Sara har inte läst färdigt boken, för tiden räckte inte till. Hon tyckte om språket, men har inte hunnit begripa historien.
Annica gillade den, hon har läst den första boken i serien och har läst andra böcker av författarinnan. Hon tyckte om att den romska kulturen skildrades så positivt. Slutet provocerade henne också, men har bestämt sig för att läsa tredje boken för att lägga pusselbitarna på rätt plats.
Karin och flera andra ägnar sig åt studenter i kväll, men hon har lämnat böcker till oss alla. Karin har föreslagit att vi ska ses hos henne den 18 augusti, men eftersom vi har personalfest då, har vi ett motförslag; 25 augusti! Glad sommar! I sommar läser vi "Vargarnas tid" av Elisabet Nemert.
fredag 21 april 2017
Barn nr 8. Av, Kim Van Alkemade
Vi var hemma hos Anneli och fick goda grekiska köttfärsbiffar med smarriga tillbehör.
Lovisa
Lovisa har ej läst klart boken. Kommer att ligga på min sommarlovshelg. Det är för mycket för mig att läsa. Är på kap 7. Har inte kommit så långt så känner inte att jag kan yttra mig. Det är hemskt att läsa om barn, barn som far illa. Tyvärr, är ledsen. Återkommer efter sommaren.
Diana
Jag har haft semester så jag har läst den! Den är lättläst. Gillar att man kommer tillbaka, att nutid och dåtid växlar. Skapar en spänning att man får komma tillbaka och veta. Läskigt att de gör experiment på barn, men kanske tacksamt ändå att de gjort experiment och får reda på saker. T.ex. kikhosta. Vem har bott i lägenheten? Naomi? Det var ju en fnurra på tråden när hon tog pengarna. När hon träffade doktorn på sjukhuset så hade hon ju morfin i sin kropp. Av egen erfarenhet vet Diana att man inte är så klar med morfin i kroppen, som doktor Solomon var i boken. Även om Rachel tog bort morfinet i sprutan, så upplevs hon klarare i huvudet än det Diana erfarit. Jag gillade boken, den var hemsk men... intressant att läsa hur författaren kommit på idén, det som fanns längst bak i boken, vilka trådar hon dragit i.
Karin
Jag har inte läst, hart inte hunnit. Ligger på kap 5. Vill jättegärna läsa klart när jag har tid.
Anna
Jag bestämde att jag skulle börja läsa på påsklovet. den fanns inte som ljud bok. Jättebra att läsa den hos min mamma, tänkte jag. Men det blev jobbigt att läsa den p.g.a saker som hände. Då blev boken skittung att läsa. Samtidigt kom brev med kallelser till mammografi och cellprov. Boken berörde, tyckte mycket om att läsa delen när hon var barn och levde på barnhem. Mitt i allt det sorgsna så fanns det ett hopp, hon hade ett mål med det hon gjorde. Tyckte inte om när hon träffade sin gamla läkare och skulle ta död på henne. Jag tycker ju om slut i böcker. Det var inget färdigt slut i den här boken, ingen riktig punkt. Jag har hittat en grej jag tyckte om, s. 372. Citat " För...." sista femtedelen
Först ser hon Solomon som sin fiende, men sen inser hon att det kan vara vem som helst av dem.
Nu hamnar vi i en diskussion om vem/vilka som betalade för barnhemmet i boken. Var det någon/några som drev det och tjänade pengar? Eller levde de på sponsorpengar? Det råder delade meningar.
Sara
Ej läst klart. Jag har tappat stinget att läsa vanliga böcker., brukar vilja lyssna när jag springer. Har sagt förut att jag inte gillar när de hoppar i tiden, men nu gillade jag det. Tycker om boken och kommer att läsa vidare.
Madelene
Inte heller läst klart. Jag är lite småkär i den här boken, den är väldigt fin i sin berättelse. Är inte jätteförtjust i att den hoppar i tid, lätt att jag tappar bort mig. Men den här var väldigt tydlig i hoppen. Experimenten som man utförde på barnen, inte jättelänge sedan man gjorde det i Sverige. Läskig människosyn, när man värderar barn/människor olika. Att det är ok att forska på dessa barn föär att de inte har föräldrar. Inte länge sedan man forskade på utvecklingsstörda. 10976 tilläts man gifta sig om man hade epilepsi.
Anneli
Mia
Från min första fasa, över hur barnen blir utsatta och hur de ligger bakom glas. I jmf med andra barn så har de judiska barnen det ganska bra. Gillar berättarperspektivet, hon som Rachel och jag i nutid. Valt ett citat, ett tillfälle när jag började gråta. Göra sin plikt som folk eller bara vara medmänniska. s. 364-365. Börjar längst ner på 364. Det grundar sig i en människokärlek. Doktor Ambras gör det möjligt för Rachel att lyckas. Jag håller med om att slutet var lite "Jaha". men jag tror inte att det var en berättelse som kräver ett slut utan att berättelsen är slutet. Historien med den kinesiska perukmakaren, där de små barnen slet hårt men i jmf med andra barn så hade de det väldigt bra. Om vi ska döma med 2017 års ögon så blir allt väldigt eländigt.
Vi fick också nästa bok som Annika lämnade med bud, La Peregrina av Cecilia Samartin. Vi ses hemma hos Annika den 9 juni.
Lovisa
Lovisa har ej läst klart boken. Kommer att ligga på min sommarlovshelg. Det är för mycket för mig att läsa. Är på kap 7. Har inte kommit så långt så känner inte att jag kan yttra mig. Det är hemskt att läsa om barn, barn som far illa. Tyvärr, är ledsen. Återkommer efter sommaren.
Diana
Jag har haft semester så jag har läst den! Den är lättläst. Gillar att man kommer tillbaka, att nutid och dåtid växlar. Skapar en spänning att man får komma tillbaka och veta. Läskigt att de gör experiment på barn, men kanske tacksamt ändå att de gjort experiment och får reda på saker. T.ex. kikhosta. Vem har bott i lägenheten? Naomi? Det var ju en fnurra på tråden när hon tog pengarna. När hon träffade doktorn på sjukhuset så hade hon ju morfin i sin kropp. Av egen erfarenhet vet Diana att man inte är så klar med morfin i kroppen, som doktor Solomon var i boken. Även om Rachel tog bort morfinet i sprutan, så upplevs hon klarare i huvudet än det Diana erfarit. Jag gillade boken, den var hemsk men... intressant att läsa hur författaren kommit på idén, det som fanns längst bak i boken, vilka trådar hon dragit i.
Karin
Jag har inte läst, hart inte hunnit. Ligger på kap 5. Vill jättegärna läsa klart när jag har tid.
Anna
Jag bestämde att jag skulle börja läsa på påsklovet. den fanns inte som ljud bok. Jättebra att läsa den hos min mamma, tänkte jag. Men det blev jobbigt att läsa den p.g.a saker som hände. Då blev boken skittung att läsa. Samtidigt kom brev med kallelser till mammografi och cellprov. Boken berörde, tyckte mycket om att läsa delen när hon var barn och levde på barnhem. Mitt i allt det sorgsna så fanns det ett hopp, hon hade ett mål med det hon gjorde. Tyckte inte om när hon träffade sin gamla läkare och skulle ta död på henne. Jag tycker ju om slut i böcker. Det var inget färdigt slut i den här boken, ingen riktig punkt. Jag har hittat en grej jag tyckte om, s. 372. Citat " För...." sista femtedelen
Först ser hon Solomon som sin fiende, men sen inser hon att det kan vara vem som helst av dem.
Nu hamnar vi i en diskussion om vem/vilka som betalade för barnhemmet i boken. Var det någon/några som drev det och tjänade pengar? Eller levde de på sponsorpengar? Det råder delade meningar.
Sara
Ej läst klart. Jag har tappat stinget att läsa vanliga böcker., brukar vilja lyssna när jag springer. Har sagt förut att jag inte gillar när de hoppar i tiden, men nu gillade jag det. Tycker om boken och kommer att läsa vidare.
Madelene
Inte heller läst klart. Jag är lite småkär i den här boken, den är väldigt fin i sin berättelse. Är inte jätteförtjust i att den hoppar i tid, lätt att jag tappar bort mig. Men den här var väldigt tydlig i hoppen. Experimenten som man utförde på barnen, inte jättelänge sedan man gjorde det i Sverige. Läskig människosyn, när man värderar barn/människor olika. Att det är ok att forska på dessa barn föär att de inte har föräldrar. Inte länge sedan man forskade på utvecklingsstörda. 10976 tilläts man gifta sig om man hade epilepsi.
Anneli
Mia
Från min första fasa, över hur barnen blir utsatta och hur de ligger bakom glas. I jmf med andra barn så har de judiska barnen det ganska bra. Gillar berättarperspektivet, hon som Rachel och jag i nutid. Valt ett citat, ett tillfälle när jag började gråta. Göra sin plikt som folk eller bara vara medmänniska. s. 364-365. Börjar längst ner på 364. Det grundar sig i en människokärlek. Doktor Ambras gör det möjligt för Rachel att lyckas. Jag håller med om att slutet var lite "Jaha". men jag tror inte att det var en berättelse som kräver ett slut utan att berättelsen är slutet. Historien med den kinesiska perukmakaren, där de små barnen slet hårt men i jmf med andra barn så hade de det väldigt bra. Om vi ska döma med 2017 års ögon så blir allt väldigt eländigt.
Vi fick också nästa bok som Annika lämnade med bud, La Peregrina av Cecilia Samartin. Vi ses hemma hos Annika den 9 juni.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)